Historien om SklaffKOM

För att berätta historien om SklaffKOM måste vi först lite kort berätta historien om BBS-systemen. En längre artikel i ämnet finns att läsa här.

Redan i mitten på 70-talet började de så kallade KOM-systemen dyka upp inom den akademiska världen i Sverige. Ungefär samtidigt började de första BBS-systemen dyka upp i USA där CBBS räknas som det första BBS-systemet. Under 80-talet började BBS:erna bli populära i Sverige. Det fanns då flera olika “läger”, där det fanns de som tyckte att Fidonet och menybaserade BBS-system som Remote Access och Telegard var något att hänga i julgranen.

Sen fanns det en uppsjö av BBS:er för de som gillade att ägna sig åt piratkopiering av mjukvara som använde programvaror som AmiExpress eller dess kortlivade motsvarighet, PcExpress.

Och sen fanns de” KOMpatibla” BBS:erna. Baserade på BBS-system som MikroKOM, H-Kom, TPCS, NiKom och flera andra kördes de på allt från Amiga-datorer till PC-datorer med ett eller ett par anslutna modem.
Samtidigt som KOM i olika former fortfarande var en intern angelägenhet för den akademiska världen (där systemen kallades för just KOM och inte BBS:er) hade ett system vid namn CompuText utvecklats och kördes dels på en BBS med samma namn (se nedan) och även på minst ett par dataföreningar i Sverige, bland annat Södertälje Dataförening (SDF).

Computext försvinner

Anledningen till det var så bråttom med att utveckla SklaffKOM var att dess föregångare, CompuText, plötsligt lades ned.
Varför CompuText (CT även kallat) lades ned är en lång historia men till saken hörde att BBS:en kördes på ett VMS-system hos ett företag i Kungens Kurva, strax söder om Stockholm. Med upp till nio ingående telefonlinjer med tillhörande modem var Computext en rejäl kommunikationsplattform som dessutom kostade pengar varje månad för användarna. Hastigt och en aning olustigt gick företaget som ägde stordatorn som CT kördes på i konkurs.

För att inte konkursförvaltaren skulle kunna lägga vantarna på innehållet i CT placerades enligt legenden ett större antal välriktade sparkar mot hårddisken i stordatorn och vips så var Computexts saga all.

Från MikroKOM till SklaffKOM

Efter att Carl Sundboms dåvarande BBS Chaos drabbats av en hårddiskkrasch i slutet på 80-talet eller början på 90-talet och Computext samtidigt tvingades stänga satte arbetet igång med att utveckla ett nytt BBS-system som inte krävde en stordator utan istället kunde köras på en modern PC-dator. Anledningarna till att utveckla något helt nytt var flera – inget av dåtidens gratis KOM-system för DOS-baserade datorer klarade av att hantera flera samtidiga användare, och det fanns heller inget BBS-system skrivet för Unix.
Det enda alternativet som klarade flera samtidiga användare hette The Common Link (TCL)  som dessutom kostade pengar och inte riktigt hade “rätt” känsla. TCL och Sklaffkoms vägar skulle korsas några år senare när BBS:en Common, som drevs av Ulf Hedlund som också skrev TCL, bytte system till SklaffKOM och Common bytte namn till Sklommon. Sju år senare bytte Common system igen, denna gång till OpenKOM.

Att börja använda ett Amiga-baserat system som exempelvis NiKom som ersättare till Computext var uteslutet av många anledningar. De BBS-törstande stockholmarna krävde ett snabbt resultat så under ett par helger i slutet på 1992 skrevs den första versionen av Sklaffkom till tonerna av britpop och lukten av kaffe, Coca-Cola och pizza. Då var det Torbjörn Bååth, Peter Forsberg, Peter Lindberg, Odd Petersson och Carl Sundbom som satt och hackade under ett par intensiva helger. Senare gjordes också tillägg av Daniel Grönjord och Olof Runborg.

Det enda målet var att så snabbt som möjligt få fram något som fungerade tillräckligt bra – därav namnet. SklaffKOM skrevs i C och innehöll de klassiska variablerna “haffo”, “baffo” och “thisispeters_blodpudding”.
Det var aldrig tänkt att SklaffKOM fortfarande användas många år efteråt av BBS:en SöderKOM. Hela tanken med SklaffKOM var att det skulle leva ett år eller två tills en ordentlig ersättare till det riktigt stabila Computext hade utvecklats. Under åren drabbades SöderKOM av åtskilliga hårddiskkrascher och andra problem av teknisk natur varför Harald Fragner, Mikael Kjellström och Carl Krig skrev ett nytt system kallat EasyKOM som SöderKOM  använder än idag.

Även om SklaffKOM inte alls var tänkt att leva så länge som det gjorde så var och är det imponerande hur portabelt och långlivat programmet är. Det utvecklades under SunOS 5.x, kördes på Interactive Unix och har senare porterats till åtminstone Linux och FreeBSD, det senare den plattform som rekommenderas för alla som vill köra SklaffKOM idag.